Run Lola run
En helt underbar film
om slumpen. Ett snubblande här, ett felsteg där
och allting ändras och blir något helt annat.
För mig som individ men ytterligt beroende
också av alla andras snubblingar och liv.
Utmärkt gjord med sidopersonernas liv,
som visas i snabba klipp i stillbilder,
också de förändrade beroende på snedsteget,
fördröjningen och omriktningen.
//cm
En skräpfilm - A dangerous method
Om Freud och Jung, deras vänskap och konflikt
handlar filmen delvis om, då är den riktigt bra. Porträttlika
och bra skådespelare i rollen.
Men den kvinnliga huvudrollen? Manuset uselt,
skådespeleriet trist och varför?
Långa scener med prygel och konstgjord sjukdom!
Den hon ska föreställa var yrkesverksam som en av de
första kvinnliga psykoanalytikerna - och detta är vad man visar om hennes liv!
Någon - manusförfattare, regissör, producent eller de allesammans - har
märkliga preferenser, må man säga allraminst.
Filmen skulle hållit sig till Jung och Freud
//cm
Me and you and everyone we know
En bagatell. Inte någon märkvärdig film, jag
tror kanske att jag till och med redan sett den en
gång utan att minnas, men en skön stämning i filmen.
Slumpvisa planerade
kontakter mellan egna och kanske udda figurer.
Eller helt vanliga människor med helt vanliga
öden.
Med undantag från galleristens märkliga preferenser.
//cm
Everybody´s fine
En helt lysande film om pappan, om efter att
de fyra barnen alla tackat nej till kalaset har förberett,
ger sig ut på en resa till dem. Och hur deras liv, om
de har något, ser helt annorlunda ut mot vad som förespeglats honom.
En film om sorg, familj och familjerelationer
och en far som missat mycket av det senare.
Stillsamt verklig och sansad men ändock med humor
och vilja. En jämrans vilja.
Fint skildrat hur barnen alltid är barn för föräldern.
Och hur man måste, trots detta, mötas på en annan nivå.
//cm
The kids are all right
Intressant och aktuell film med ett slut som
inte var helt väntat.
Hur blir det för de barn som växer upp i familjer
som inte är den traditionella?
Måste de vara särskilt starka? Blir de kanske
särskilt starka av uppväxten? Och kan föra vidare en tolerantare,
vidsyntare och öppen syn på familj, kärlek
och människan, förhoppningsvis.
//cm
Monica Z
Fantastiskt bra film, lika mycket om Monica
som om tiden. Utmärka skådespelare och
stämningsmättade miljöer, bilder.
Den svarta botten och det tragiska i hennes liv
fanns där också, liksom framgången, kärleken.
Den kära leken.
//cm
Philomena
om det gamla eviga kvinnoförtrycket
och att det alltid, alltid var hennes, hennes skam
vid graviditet o.s.v. Och den behandling hon och
hennes barn därefter utsattes för. Och var var mannen?
Fruktansvärt att tvingas lämna ifrån sig sitt barn.
Klostret - kyrkan - har haft en hemsk roll i detta också.
Skådespelarna är lysande, särskilt Coogan.
//cm
The tourist
En film som är lite för mycket, tråkigt nog,
snygg, ren och vacker,
men alldeles för polerad och med en historia
som inte riktigt fungerar och som dessutom
är på tok för tunn.
//cm
Anna Karenina igen
på bio denna gång
i
en helt fantastisk, underbar iscensättning
Hela historien utspelad på en teater, på scen,
från, med publiken och bakom scen, i scentaket som
visar sig leda till det ruffiga rum där Levins bror håller hus!
Rollbesättningen däremot är usel,
Anna själv saknar helt den stil och värdiga upphöjda gestalt
som är hennes signum, här är hon en flinande hoppa,
Vronskij är på tok för ung och intetsägande,
han saknar minst 20 års erfarenhet,
liksom Levin vars filosofiska, charmanta och karismatiske,
lite korpulente glasögonprydde medelålders man,
blivit en alltför ung, utslätad pojke!!
Dessa tre är katastrofer och förstör mycket av filmen.
Lysande är dock Stiva, Annas bror och framförallt
Alicia Vikander som Kitty
Stiva, notoriskt otrogen och fjanten - i denna film - Levin
//cm
Berättelsen om Pi - filmen
Filmen, regisserad av Ang Leepå ett förnämligt sätt,
följer mycket tätt boken,
vilket är trist i de tråkiga delarna av boken, bra i övriga.
T.o.m. svitchen från djur till människor är med,
men jag blir inte klokare fast än det sägs ut i en film.
Det som gör filmen mycket sevärd är de fantastiska filmbilderna,
(men jag hittade inga från första delen av filmen, som egentligen är det bästa, både i film och bok:
//cm
Mammas pojkar
Ulf Malmrossenaste film är en trött, tråkig, trist och torr
historia som anstränger sig så till den milda grad,
historia, karaktärer att allt bara blir ett jasså.
//cm
Modig
Mycket fint gjord
men utomordentligt trist, enformig och enfaldig handling.
Barnen och jag hade hade dessutom svårt att få ihop historien.
Men snygg. Det röda hårsvallet är övernaturligt verkligt
//cm
Psalmer från köket
Apropå kritik
Och välviljan
Att vilja göra rätt och i rättfärdigheten
klampa in och runt i människors själsliga trädgårdar.
Men också om upproret.
Jag ger fan i det här.
Utmärkt film.
Den som ska kontrolleras och den kontrollerande blir vänner.
Kontrollantens husvagnsbostad. En för varje ungkarlsbostad
som ska kontrolleras.
//chrisma
Palme
En mycket bra och mycket sorglig film
om denne store man.
Hör till dem, som likt Mona Sahlin i filmen, gick med i Olof Palme
en gång i tiden.
Lyssnade på talen, gick i demonstrationerna,
blev medveten
och hela förklaringen ligger här i denna film.
En karismatisk - oh så karismatisk, kvinnorna föll som käglor,
var väl för ung då för att förstå, men ser det nu - allvarligt engagerad,
tydlig och uttrycksfull och dundrande energis man.
En riktig man
Filmen ger helt uttryck för detta, det enda som är synd
och "fel" med filmen är Bergman och skatteaffären - lite märklig historieskrivning att
lägga det på Palmes konto
Bilderna får illustrera det brinnande engagemanet i ögonen,
beslutsamheten i munnens fasthet,
engagemanget och tron på en bättre värld i blicken
och karisman - i uttrycken om det så är glädje eller allvar.
//ceem
Moonrise Kingdom
Såg nyligen denna fantastiska och helt osannolikt sanna film
Med små medel - gester, mimik, ett ord eller symbol - i en iscensättning som inte liknar någonting annat
lyckas regissören förmedla allt där finns att förstå.
Barnets utsatthet, saknaden av fadern - föräldrarna, barndomens underbara frihet
trots alla stolliga - och för den delen korrekta - begränsningar och förstås ensamheten
som ändå till sist alltid är nitlotten som blir kvar.
Regissörens komponerande av scener och de bilder som blir följden är helt och hållet lysande.
Några härliga scener:
Scoutlägret med Norton som strikt regelmässig medmänniska
Pojken och flickans första möte - i fågelförklädnad
Och här har de rymt!
Frihetsdansen i disig fukt
Duktiga, duktiga skådisar
The Brothers Bloom
Lite Blåsningen. Lite Oh Brother where art thou.Var i allafall mina associationer till denna underbara, smått obegripliga och
tragiska film.
Om ensamhet. Om kärleken mellan syskon som växer sig så stark att döden
krävs för frigörelse. Om lillebror och lillebrors bundenhet
och om längtan förstås.
Fantastiska bilder och iscensättningar.
Liksom kostym och dessa fantastiska hattar,
måste skaffa mig ett par.
//cm
Hotell Marigold
Trivsam liten film men guldskådisar
och ett underbart hotell med lagom förfall.
Liksom skådespelarna, vilket var mycket befriande.
Bästa bilden!
//cm
Dagbok från motorcykel
Såg häromkvällen dennafilm om den unge Che Guevaras eskapader på resande fot
genom Sydamerika. Vet inte hur "sann" den är men den visade
på ett lågmält, trovärdigt sätt hur medelklassynglingen sakta
vaknar upp till verkligheten. Och hur han tar ställning.
En mycket bra film. Befriande fri från de vanliga klyschorna.
Resan - tillsammans med vännen - börjar på motorcykel
50-talet är mycket närvarande.
Och vännen skildras som en livsnjutare
i kontrast till den mer inåtvände, kanske grubblande Che.
//cm
Midnight in Paris
Efter alla usla filmerAllen gjort i årtionden är denna en Pärla.
Idén om resa i tiden och att det ändå aldrig är bättre än nu !
görs på nytt fräscht sätt.
Skådespelarna är lysande,
särskilt gestaltningarna av de gamla författarna och konstnärerna
så precisa i förhållande till den bild jag gjort mig
Dali, Stein, Toklas, Hemingway, Fitzgeralds, Man Ray
Särskilt Dali
och paret Fitzgerald och Zeldas sorg
Gertrud Stein och hennes snabbt förbiilande "sällskapsdam"
är också lysande. Här med Hemingways figur
//cm
En gång i Phuket
Lite skoj, men inte mer.
//cm
