omnia

har en serie skulpturer
- Majakovsij hatade skulpturer, stelnat och dött, döda monument med försvunnet liv, menade han -
som uttrycker konstens olika discipliner
symboliserade av STORA män, Strindberg bland annat.
Och här kan Majakovsij få rätt,
mycket olevande och trista,
men vid foten till en av dem,
finns denna rara flicka.
Kanske symboliserande växandet, det oskuldsfulla livet
som inte söker annat än sig själv.
Gillar henne (och kanske var hon bara menad som dekoration, eller?).
//c

Se träden - vad är det för träd?
Cypresser? Och?
Som bakgrund till det stiliga gemak
där Maria tar emot.
Visste hon att ängeln skulle komma?
Hon visste att hon var gravid
Och ängeln är mestsom en besökare
med vingar
men utan lilja och andra attribut.
Och var är Gud? Och den heliga ande?
//C

Är mycket glad
att Obama driver att det fruktansvärda fånglägret vid Guantanamo bay
ska stängas
http://www.dn.se/nyheter/varlden/pressad-obama-forsvarar-stangning-av-guantanamo-1.871490
trots att han är hårt trängd, enligt DN.
Såg häromdagen den förfärliga filmen
Gitmo
själva filmen är inte förfärlig - den är lysande -
men det den berättar.
Särskilt scenen som filmas på natten,
när man hör fångarnas skrik
och "guiden" försöker tala bort det - är obeskrivligt hemsk -
liksom de förskräckliga bilderna från det irakiska fängelset, Abu Ghraib
med amerikansk tortyr, amerikanska torterare, amerikansk militär
och amerikansk privatarmé, Blackwater.
Bolaget Atmo, Erik och Tarik, är värd all beundran för sin film,
den får bara inte glömmas.

//C

En lysande biografi över Majakovskijs liv och verk, hans krets
och hans tid.
Rikligt illustrerad med bilder
och åskådliggjort med utdrag ur hans lyrik.
En märkvärdig människa träder fram,
han synes hela tiden befinna sig på gränsen
och han ville det - han föraktade vardagslivets rutiner
och ville leva mer än själva livet.
Hans inställning till staten efter revolutionen och till Lenin och Stalin
m.fl. är han dock ganska tyst om
men han förespråkade revolutionen
väntade och arbetade för den andliga revolutionen - som var revolutionen inom konsten -
men tyckte inte att man nådde dit.
Han kände sig missförstådd och var satt på undantag
och tog slutligen sitt liv med endast en kula i pistolen,
ett "spel" han  två gånger tidigare i sitt liv spelat.
På gränsen.
Han brann
//C

Synnerligen enkel
inga attribut - förutom den rena liljan
och boken - boken - hos Maria
som ödmjukt böjer sig för ängelns
budskap - välsignelse
och tar emot det livet har i beredskap för henne

Denna pärla i huvudstaden,
vi var där för att se Carl Larsson - utställningen
och fick två prinsars fotografier på köpet
men framförallt blommande doftande hägg
och nere hos den Liderliga kvinnan vid önskebrunn
blommade som synes forsythian
och damerna intresserade sig för Hasselbergs skulptur som egentligen heter Näckrosen
och gömmer hos sig alla tänkbara vattenväsen.

och kaffe latte ute i solen,
som ibland gick i moln
och tog med sig iskyla.
Zetas är ombyggt och tillfixat
och ännu härligare i hänryckningens tid!
Omöjligt att stå emot,
köpte mig därför en ljuvligt doftande
- doftande växter kommer först -
vippnågonting som blommade nu med gräddvita vippor.

i helgen med plättar och köttbullar
i pic-nickorgen

men vi såg inte trollen och inte Mulle heller
vilket inte var så konstigt med tanke på
den dundrande solen.
Men pic-niccen var god
och vi gjorde en tavla som en lagård med kottdjur,
mycket fint.

av Kallifatides
har jag nyss läst ut.

Lättläst och enkel
och inte lär jag känna modern särskilt väl,
inte sonen eller sönerna heller,
det är mest ytliga handlingar
och särskilt kring mat och bakverk
mest hela tiden.
Men jag gillar hans sätt att blanda in mytologin lite här och där,
greklandsdofterna och stämningarna
och hans sätt att göra begripligt detta med dubbla identiteter
och svårigheterna - smärtan i invandrarskapet.

Såg denna udda film
härom kvällen,
ganska bra om drömmen att bli KÄND
och tomheten i att vara känd
och meningslösheten i kändisskapet för kändisskapets skull
Lite trött blev jag, med tanke på alla dessa
såpor och realityprogram
och undrar förstås - var är vi på väg?
Vad säger spanarna om denna trend?

Finns det något tjusigare, storslagna och ståtliga
i Stockholm
än Livgardets dragontrumpetare.
Har sett och lyssnat på dem flera gånger
denna vår
eftersom en särskilt kär anknytning finns till dem nu.
Och på valborg spelade de Sköna maj!


Premiären för året såg ut så här

Henrik och Fredrik -
Historiker och språkvetare samt känd i alla möjliga andra sammanhang
Har skrivit "Svitjods undergång och Sveriges födelse"
som jag nyss läst ut.

Mycket bra och ny kunskap för mig
om götar och svear
och Holmger Helgon mm
Och den fick mig att tänka på
vad allt är beroende av händelser
som var för sig kanske inte är så stora
eller märkbara på annat sätt
men sedan - när man spårar -
visar att de var avgörande.
Såväl vad gäller nationsbildande som
mitt eget lilla (stort för mig förstås) liv
Och vem är det som styr egentligen?
Slumpen? känns mycket gungít!
men det är väl just gungit det är.
Och då blir frågan - går vi - mänskligheten - framåt?
Eller?