From Sammy with love
Härlig och fartig föreställning på Stadsteatern
med de lysande scenartisterna Karl Dyall och Rennie Mirro.
med de lysande scenartisterna Karl Dyall och Rennie Mirro.
Även om jag undrade lite vad den ville säga oss -
Sammy Davis liv med framgång och svårighet,
särskilt som svart amerikan förstås - men jag lyckades
inte riktigt få ihop det med nu och här, trots vår
växande äckliga rasism.
Men riktigt snygga scenbilder!
//cm
Run Lola run
En helt underbar film
om slumpen. Ett snubblande här, ett felsteg där
och allting ändras och blir något helt annat.
För mig som individ men ytterligt beroende
också av alla andras snubblingar och liv.
Utmärkt gjord med sidopersonernas liv,
som visas i snabba klipp i stillbilder,
också de förändrade beroende på snedsteget,
fördröjningen och omriktningen.
//cm
En skräpfilm - A dangerous method
Om Freud och Jung, deras vänskap och konflikt
handlar filmen delvis om, då är den riktigt bra. Porträttlika
och bra skådespelare i rollen.
Men den kvinnliga huvudrollen? Manuset uselt,
skådespeleriet trist och varför?
Långa scener med prygel och konstgjord sjukdom!
Den hon ska föreställa var yrkesverksam som en av de
första kvinnliga psykoanalytikerna - och detta är vad man visar om hennes liv!
Någon - manusförfattare, regissör, producent eller de allesammans - har
märkliga preferenser, må man säga allraminst.
Filmen skulle hållit sig till Jung och Freud
//cm
Hedebyborna
Delblancs underbara serie om ett samhälle och en stad - Södertälje -
i Södermanland under förkrigs och början av krigsåren,
när Sverige omvandlas. Bondesamhällets utarmning, småbrukens
nedläggning och städernas växt. Mycket bra och inkännande i lycka,
olycka och livets gång.
I fyra delar, Åminne, Stenfågel, Vinteride och Stadsporten beskrivs
några människoöden. den degenererade adeln, storbonden som inte
har någon arvinge, suputarna, bydåren, den blivande kommunalpampen o.s.v.
Böckerna är betydligt svartare och mer
ödesbestämda än den tv-serie som gjordes på böckerna.
ödesbestämda än den tv-serie som gjordes på böckerna.
Men tv-seriens karaktärer och skådespelarna som framför dem
är storartade. På Youtube finns första avsnittet i serien, en njutning
att se. Men som sagt, böckerna har en betydligt mörkare syn på dessa
karaktärer och dessas utveckling. I tv-serien är t.ex. den late och supande
Svensson en kul figur, så icke i böckerna.
Ingvar Kjellsons Mon cousin var populär i serien som högdragen sannings-
sägare men är mest en tragisk figur i böckerna, i Åminne främst.
Nedan suparbröderna med Svensson som trea och
den försupne länsmannen som fjärde man från vänster.
//cm
Sommar med Timbuktu - Jason Diakité
Bästa sommarprogram på länge!
Lyssna på det
Vi behöver alla, särskilt i dessa tider,
lyssna på vad Jason Diakité har att berätta.
Jag är glad att SR lät honom få det ärofulla första programmet,
dessutom. En signal så god som någon
för mörkerkrafter.
Rasismens fula tryne måste, måste bekämpas.
Vi kan inte låta barn mötas av den, vi kan inte
tysta se på eller vända bort blicken, vi kan inte
tillåta minsta beteende som uttrycker missaktning mot varandra
- särskilt inte på grund av hur någon av oss ser ut.
Ett stort tack för detta program, till SR
och till Timbuktu
//cm
Me and you and everyone we know
En bagatell. Inte någon märkvärdig film, jag
tror kanske att jag till och med redan sett den en
gång utan att minnas, men en skön stämning i filmen.
Slumpvisa planerade
kontakter mellan egna och kanske udda figurer.
Eller helt vanliga människor med helt vanliga
öden.
Med undantag från galleristens märkliga preferenser.
//cm
