Äntligen
Morgon i Jenin
Fantastiskt bra bokoch mycket otäckt.
Allt det förfärliga i boken fortsätter ju idag. Denna dag som är.
Om en palestinsk flicka och hennes familj
Om fördrivning
Om ondskan i den allra som vanligaste människan
Om längtan och hopp
Och en alldeles tydlig förklaring till självmordsbombarna.
//cm
Västertorpsbadets socialister
På rad utanför badet sitter de. Och kan inte annat.
Stelnade i de tunga klumpiga poserna.
Grova kroppar, stora labbar till händer och otympliga huvuden med bastanta drag.
Fjärde från höger är Mao
och bredvid honom sitter olyckligtvis Sara Lidman - hjältinna.
Men - de fungerar utmärkt som spännande sittplatser.
//cm
Mörkrets hjärta
Joseph Conrads otäcka bok om utsugningen
av afrikas befolkning, Kongo närmare bestämt.
En skickligt berättad historia där Kurtz blir den röda tråden som lockar och drar,
läsaren, berättelsen och kanske också författaren.
En resa in i fasans land på en flodångare
för att nå Kurtz, vilket inte är riktigt klart från början men blir allteftersom.
I ögonblicksbilder beskrivs grymheterna och plågandet av befolkningen,
särskilt hemskt är dödens lund.
Byarna är till slut övergivna, vilket inte är så konstigt anmärker författaren torrt
och ger en liknelse med västerlandet som i sin enkelhet
tydligt visar författarens sympatier med den förtryckta befolkningen.
Samtidigt är det denna Kurtz som inte lämnar någon ro.
Och hans märkvärdiga kvinna vid stranden när de äntligen ger sig av
med den mycket sjuka Kurtz.
Vilken är hans makt?
En färd in i vårt eget undermedvetna lika mycket som en flodfärd i Afrika.
Med skrymslen och vrår vi inte vill veta av
Kanske.
Conrad engagerade sig i kampen mot misshandeln av människorna i Afrika
vilket tillsammans med denna bok vid denna tid hedrar honom.
Nedan -en yngre och en äldre, med glimten i ögat, Conrad.
//cm
Laglöshetens tid
NobelpristagarenWole Soyinka mycket bra och mycket otäcka
skildring av kaoset som de onda krafterna,
sprungna förstås ur en ytterst ordinär egoism,
skapar. Finns det någon som vill gott?
Någon som vill något utanför sig själv?
Den största ondskan är kanske den som vänder sig bort.
Som inte aktivt deltar men som gör det möjligt tack vare sin
passivitet. Och hur väl känner vi inte det draget, inte minst
från skildringar av mobbning.
Förutom en historia som väcker dessa frågor är
Soyinka en lysande berättare väl värd sitt pris.
//cm
