Margot at the wedding

såg mamman tillsammans med sönerna och yngsta dottern
häromkvällen på Saga.
Filmen var som en utklipp ruta i det enorma lapptäcke som vårt liv tillsammans med andra är,
somligt obegripligt, somligt förklarligt och somligt helt utanför alla ramar, precis som livet.
Ett par relationer beskrivs, mestadels indirekt men också i klart uttalade scener, först är relationen mellan de två systrarna - som kanske är tre, för vem är Becky? - eller, snarare, det är den relationen vi ska anta att det handlar om,
men egentligen är det relationen mellan mor - barn som är huvudsaken.
Det är systrarna som mödrar, men det är också den helt frånvarande, utom en stund i slutet, modern till de två systrarna - eller tre - som genom de två kvinnorna på något sätt skapas.
Intressant film, mamman tittade inte på klockan en enda gång! Måttstocken
Nicole Kidman var förstås lysande,
liksom övriga skådespelare, den andra systern och Jack Black.
Filmad i en stil som liknar dogma, Bergman och Allen på en och samma gång.
Klart sevärd men utan toppbetyg.

//mamman

Bellinis bebådelse


Se så vacker ängeln är
i vit klädnad
det svarta håret
och med liljan stramt i handen
Värdigt men samtidigt ödmjukt kroppsspråk
med handen höjd till välsignelse och hälsning.
Maria är mer opersonlig och bestäms mer av sin rikemansmiljö, med marmorgolv och pelarentré och dyrbara klädnad,
svart dyr sammetsmantel och rödgyllene heltäckande klänning.
Men vad är det som ligger bredvid henne? En duk med tobak??
Och framför sig har hon en ställning av något slag,till vad? 

Det tänkande hjärtat

Har nyss läst ut Hirdmans bok Det tänkande hjärtat 
om Alva Myrdal
 
och det är en lysande bok
Hirdman skriver personligt men ändå vetenskapligt objektivt
och vederhäftig,
och hon väjer varken för svåra händelser eller för mindre smickrande drag hos Alva.
Egentligen är väl syftet att hålla sig till Alva, feminismen och förhållandet till mannen - "middagsgästen" -
men samtidigt får författaren med så mycket om hennes gärning, hennes tänkande och
det yttre livet under hennes livstid att en helhetsväv skapas.
Trådarna är i många färger och de vävs i olika mönster - Alva som mor, som hustru, som ambassadör i Indien,
som författare, som riksdagskvinna, som nedrustningsexpert osv
Alva är ständigt klar över var hon står och hon är radikal, mycket radikal
Saker hon tar upp, t.ex kommersialismen som ett hot mot människors behov bl.a. är nog så aktuella idag,
liksom hennes analyser och resonemang om en mängd olika saker. Klarare och klarare brinner hon.
Mannen Gunnar däremot framstår som en konservativ, konstant bedragande, gnällig och begränsande gubbe i förhållande till henne 
Min bild av Alva, upptäckte jag, var djupt färgad av sonen Jans böcker om sin barndom och mor.
Denna bild är nu helt omvärderad och jag känner mig mycket mer nyfiken på denna kvinna
och jag undrar hur sonen Jan känner sig?
Att i bokform skriva ned en person har blivit allt vanligare,
men jag undrar om det är en bra väg att gå.
Boken får ett eget liv, du kan aldrig veta vilket genomslag den får, var den tar vägen och vilka följder den får.
Önskar mig försiktighet i dessa sammanhang
Vad tycker du?
//mamman

Fältdagbok

Dag 3, Sängen 00:14

Mannarna börjar bli tokiga. General mammas bisarra förtjusning i stekt potatis blandat med korv och lite dill på toppen börjar gränsa till psykotisk.

Menige Isabella sa senast idag till mig att hon inte skulle klara det här mycket längre.

Jag får snart ta upp problemet med försvarsminister Mormor, för som vi alla vet är det hon som drar i trådarna.

MVH// erik

ps. long time, no see, i know ds.

Godhet är något så enkelt: att alltid finnas för andra, att aldrig söka sig själv

Hammarskjöld igen
Se
http://www.daghammarskjold.se
med bilder och texter.

//mamman

Alva

Läser just Hirdmans biografi
över denna märkvärdiga kvinna.
Måste erkänna att jag hade en ganska negativ bild av henne,
förmodligen till följd av sonens böcker,
men nu är jag helt fast i hennes liv och tänkande.
Är det hon som skapat det moderna Sverige?
Med dagis, barnbidrag och gratis skollunch
Återkommer till denna märkvärdiga kvinna.


//mamman

Hemma igen

efter traditionsenligt midsommarfirande
Blomplockning,
midsommarstångsklädning
med kransar, tvärslå och häng (så att det inte blir ett kors)
midsommarstångsresning,
midsommarstångsdans,
midsommarfemkamp,
midsommarknytis med paj, inlagd strömming, sill och laxrullar
samt snaps
OP
och ett tjockt häfte med sånger, snapsvisor och annat
Och snart semester

//mamman

Mot det förgångna: tack, till det kommande: ja!

skriver den kära Hammarskjöld
i sina Vägmärken.
Något att hålla fast i!


//mamman

Obama

Trots att jag är en ingrodd feminist,
är jag innerligt glad att demokraternas kandidat för presidentposten
är Barak Obama.
Varför?
Därför att landet behöver något HELT annat
och jag tror att Obama, på grund av sina personliga erfarenheter, kan vara just detta.
 Men kanske är systemet för starkt
så att det inte räcker med alldeles så goda stålmannenkrafter och changes.
 
Hoppas, gör i allafall
//mamman

Besök hos Milles

Var i helgen på Millesgården, http://www.millesgarden.se
med Saga (1 år) och Samuel (5 år) och äldste sonen
och vi hade alla utbyte av dagen!
För ettåringen var alla trappor och ytor underbara.
För femåringen var utställningens enorma rutchkana helt fantastisk - han ville aldrig gå hem och skulle dessutom åka dit hela sommaren med alla han känner.
För äldste sonen var caféts erbjudande på Rosenterrassen helt oemotståndligt,
och för mamman - ja, platsen, sättet att arrangera skulpturerna, de betydelsebärande skulpturerna, det ständiga porlande vattnet, den jublande Franciscus från Assisi, Gud på himmelsbågen osv.
Men varför är figurerna så fula? Ansiktena är groteska intill icke-människovarandet.
Varför? Han kan göra vanliga människoansikten, se hans Hylas - som finns i Västerås stadshus.
Så varför så groteska?
Det slog mig - Milles hade nazistsympatier, TRIST NOG, kanske det är hans människosyn som färgar av sig?
Kan det vara så?

//mamman

FRA eländet

Imorgon röstas det i riksdagen
och någonstans läste/hörde jag att att bloggosfären är helt belamrad av inlägg om detta,
vilket är naturligt.
Det fria utbytet av fria ord är hotat.
Englund skriver i dagens DN att lagen inte gå att stoppa pga "partipolitikens logik" till följd av att så mycket prestige lagts i förslaget.
Han menar väl partipiskan, och att tunga företrädare talar för föslagets absoluthet.
Men det har alltid funnits modiga människor som kunnat stå för sin åsikt
och röstat efter denna.
Låt oss innerligt hoppas att de är många imorgon!
Idag hörde jag på radio att förre försvarsministern sa att om förslaget blev nedröstat så var det lika bra att lägga ned FRA också - och dett lät väl som en god idé!
//mamman

Inspiration Klimt

Uppvaktades av min Älskade Man
med en målning
inspirerad av Klimt.
Bilden är i samma stil och föreställer en kvinna med barn,
men avbildade på så sätt att tanken går
till den vuxnes ansvar för barnet.
Vilken vuxen som helst och vilket barn som helst.
Tänk om vi kunde sträva dithän!
Och tänk vilken Fantastisk Man jag har!

Vill du se mer av Klimt så ska du ta dig till Tate Liverpool, http://www.tate.org.uk/britain
som har en utställning av honom nu, med ca 60 verk
som fortfarande chockerar enligt DN.
//mamman 


Pygmalion igen

Nu en bild i den ljusa serien
Varför så intressant?
Den totala skönheten finns inte
eller tvärtom
varje människa är skön - förutom de förstås som låter det onda i sig ta överhand.
Varje människa är skön, genom att hon inom sig har en hel värld,
men Pygmalions staty är bara kall utsida, något inre finns inte
Det sköna lockar med det mörka- kanske det är det som är den kalla utsidan i statyn.
Men i myten är det Pygmalions besvikelse över de jordiska kvinnornas svek
och billighet som får honom att älska livlösheten.
Så - vad är det vi älskar? Inte är det en platt utsida
Inte är det livlösheten eller kylan. Ett visst mått av mörker, kyla behöver vi kanske för att lockas
men i längden?
Undrar
//mamman

Nu skickar vi tillbaka barn

till Irak!
Skandal!
Var har medkänslan, empatin, solidariteten tagit vägen?
Det är illa nog att vi skickar tillbaka människor som flytt,
kämpat och tagit sig hit till ogästvänliga kalla norr.
Men barnen - det är skandal!
Och var har vi fått detta storhetsvansinne ifrån
- att vi tror att hela världen skulle vilja komma hit?
Det är i NÖD människan kommer 
//mamman

Strozzis bebådelse

 
En annorlunda nära bebådelse
Ängelns överlämnande hand syns tydligt
armbågens slitning
Maria ena hand i full belysning över boken,
en bok som ser välläst ut
Hennes andra hand mot hjärtat, i halvskugga
Avmätt, tillbakahållande allt det som livet gav
Och den vackra liljan i smärtsam vit
//mamman

Och hur går DH?

Sonen är i Jönköping
på Dream Hack - kan det stavas så tro?
Men rapporterna är sparsamma -
så - hur går det?
//mamman

Var är det bäst att bo i Sverige?

Fokus - www. fokus. se - presenterar igen listan över
kommunerna och dessas placering i ett antal för medborgarna värdefulla kriterier.
Danderyd är den kommun där det är allra bäst att bo,
övriga Stockholms läns kommuner
placerar sig ganska bra
förutom Botkyrka - som ändå har klättrat uppåt -
och Södertälje som har ramlat ner och nu ligger på en vanhedrande 288: e plats, av totalt 290 kommuner.
Kommunen kan tänkas skylla på en stor invandring -
men då bör man veta att förra årets siffror över sfi (svenska för invandrare)
visar att Botkyrka hade över 1800 individer
medan Södertälje hade 1100.
Det är något lurt här!
Södertäljes politiker och ledning - skärp er!
//mamman

Dag Hammarskjöld i Mats Svegfors tappning


Har nu läst ut denna märkvärdiga bok,
en biografi utan att likna en biografi.
Svegfors gör ett försök att få fatt i Hammarskjölds person
genom att beskriva de personer som influerat honom
- och han lyckas bra, tycker jag.
Genom denna beskrivning förstår jag Vägmärken bättre
och dessutom blir jag mycket intresserad av att läsa Mäster Eckhart,
Thomas a Kempis samt att pånytt ta upp läsandet av Buber.
Samtidigt blirHammarskjöld en person - och inte en ikon -
en person att vara stolt över och en person att ha som förebild.
Läs boken!
//mamman

Memlings bebådelse


Efter vårt försommar och studentuppehåll
kommer här nu en ljuv bebådelse.
Se den vita duvan över Maria
hennes vackert veckade klädnad - som hon dessutom, som en brud, får hjälp med att ordna av en av de tre (!) änglarna-
hennes bok
hennes lilja - lite vid sidan av, och redan överlämnad av ängeln
hennes nätta fot i den framskymtande skospetsen
Och hon säger - jag,skall jag få ett litet barn.
Och så accepterar hon
i stillsamt vemod - ser det mest ut som
och ärkeängeln försöker tillsammans med de andra två
att muntra upp henne
Eller hur?
//mamman

RSS 2.0