omnia

Om Allt eller...i alla fall något. Blandat med uttryck för mina deviser"Händelselösheten själv spiller regn av rosor" (Enckell) och "I de stillastående vattnen bildas giftet" (Blake). Alltså rörelse och förändring, de knappt märkbara och det Stora men mest om litteratur, film och konst

Stockholms bilder

Från Slussens underfundiga
t-banestation
där nästan vad som helst kan kombineras
och i rasande snabb takt förändras.
//mamman

Reinfeldt Ensamvargen

 En intressant och stundom spännande
stundom lärorik bok om Reinfeldts
väg till statsministerstolen.
Om politiska idéer,om förändring för att 
inte säga omvälvning av politik, om pressen
i det ständiga medieljuset och en del
om personen Reinfeldt - lagom.
Författarinnan imponerar inte,
fel fokus emellanåt och ett ganska
trist reporterspråk - men väl värd att läsa.
//mamman 

Stockhoms bilder

Mer från tunnelbanan
denna gång från Västertorp,
bara ett exempel på all skön och omstörtande (!) konst som finns där.



Och luftballongen - vad inte allt symboliserar den -
av rörelse,
frihet,
fara kanske,
att lämna,
att återkomma
//mamman

Midnattsbarnen

 
Underbar fresk
vävd med all världens färger och färgblandningar.
trådar av verklighet - som t.ex. Indiens, Pakistans och Bangladeshs födelser -
trådar av mystik - midnattsbarnens alla egenskaper -
trådar av symbolism, magi och folkmyller, släktband som inte är släktband
men ändå binder.
//mamman

Bergmans bästa film

Åtminstone så här långt
(har inte sett alla ännu),
men såg denna för några dagar sedan
för andra gången
och den är helt lysande.
Relationen mellan mor och dotter 
hade Bergman en märklig förmåga att se,
och skådespelarinsatserna är utomordentliga
(nu när den sätts upp som pjäs med 
Marie Göransson i Ingrid Bergmans roll undrar jag om hon klarar av den -
hon har inte alls den svala återhållna spelet som Ingrid Bergman
så mästerligt hanterar här).
Slutligen är fotot, bilderna, färgerna och stämningarna som dessa förmedlar
helt extra lysande.
//mamman 

Stockholms bilder

Samma tunnelbana,
lektionen hoppar lite
både i geografin,först Asien och sedan Europa
från 1800-tal till 900.
Men det blir mer levande så.
//mamman

Stockholms bilder

Eller snarare Sunbyberg,
Rissne tunnelbanestationen är en geografilektion
och en historielektion
på en och samma gång.
Där kan man vänta mycket på tåg.
//mamman 

Svinhugg

Det är vekligen en
underbar omslagsbild till denna
riviga roman om två tanter
som kallsinnigt klarar av tre,
trötta mord på män.
Njutbar och snabb läsning
utan större tankemöda.
//mamman

Stockholms bilder

Den härliga tunnelbanan
vad gjorde vi utan den!
här vid slussen med Riddarholmskyrkan
och Stadshuset i bakgrunden.
Fotograferad höst 2009

Ensamhetens broar

 Augustin Erbas
debutroman lämnar mig
frustrerad med en deprimerande känsla
av hur små och ofullkomliga vi är
som människor.
Vi skolas in, familjen, skolan, lumpen
i vissa fall, till mönster vi inte
sedan kan - vill förändra,
vi traskar på.
Även då vi ser att människor i vår
närhet mår dåligt alternativt
står upp för något bra -
så törs vi inte säga vare sig ifrån eller stödja.
Vilket sammantaget skapar stor ensamhet och isolering - större än den skulle behöva vara.
I alla fall i Erbas roman.
Lösningarna, broarna bort ifrån ensamheten,
vilka är de?
//mamman
Finns

Stockhoms bilder

Krog i gala stan - namn?
med förstorade vinkorgar som sittplatser.
Fotograferad höst 2009

Dödssynden - To kill a mockingbird

 Harper Lees klassiker
om advokaten som åtar sig
att försvara en svart man i USA
och om de lynchstämningar som hotar
den svarte mannen men också hans advokat och advokatens familj
Ett fasansfullt tidsdokument
berättat ur synvinkeln av advokatens lilla dotter.
Varför den har titeln som den har - både den svenska och den engelska
- är oklart.
Mockingbird betyder härmfågel
och dödssynden?
Att springa med - och härmas - i "mobbens" yttringar är livsfarligt 
för ett samhälle och därmed en dödssynd?
Advokaten och advokatens familj
och några till, gör det inte
och det är väl lärdomen.
//mamman 

Bryssel

Ingången till
den fantastiska och långa gallerian S:t Hubert
precis i närheten av Grand place

innehöll när jag var där,
förutom lyxbutiker med choklad, choklad, choklad
en konstutställning av skulptör René Julien.
Härliga skulpturer med mycket fåglar
och rörelse på andra sätt.
//mamman

Älskaren

 av M Duras
innehöll inte så mycket av en älskare.
Mer av en trasig familj, trasiga människor
och en ljuvt farlig stämning
som förmedlades som ett stilla ljummet
sommarregn
och det är väl det som är Duras
styrka som författare,
inte egentligen själva historien.
//mamman

Allt är vind

Läste för en tid sedan
ut denna bok av nobelpristagaren le Clezio.
Olyckligtvis är jag inte imponerad,
tyckte att den var ganska tråkig,
pojkes uppväxt med relation till
familj, släkt och den obligatoriska tante.
Han har också ansatser med kring en
släkthistoria bakåt i tiden,
men han fullföljer inte detta,
det blir bara spridda, och till stor del, oförklarliga skurar
av anfäder.
Vet inte vad som var poängen med denna roman.
Kanske detta var ett missfall i arbetet.
//mamman

Decamerone

 
Den berömda, första bilden en handskrift
av en sida i boken,
så berömd för sitt ekivoka innehåll,
men jag tyckte den var ganska trist.
Många samma, och kvinnor som
luras, förförs, utnyttjas eller lurar
förför, utnyttjar
i en ganska enahanda blandning.
//mamman

Bryssel idag

Så här blev det,
uppläggningen som männen
i tidigare bild arbetade hårt med.
Det är massor med is i botten
och snäckskal och grönt i olika former
som tillsammans visar upp havets läckerheter.
Spektakulärt
//mamman

Bryssel igen

Helt i närheten av grand place,
mellan katedralen och grand place
finns denna underbara staty
av Cervantes antihjälte och hans följeslagare.
Han slogs mot väderkvarnar
och har i all tid hånats för detta.
Men vem är det som står för klokheten egentligen?
Om alla medel till att komma till rätta
med en förvrängd tid använts -
och det förvrängda kvarstår - kanske man börjar slåss mot väderkvarnar?
//mamman

Ett annat liv

Blindheten

 Igår kväll bokcirkel här
med Bella & Sagotanterna
(fast Bella var bara delvis med)
och vi diskuterade Saramagos bok
Blindheten.
Vi var rörande överens -
han skriver som en gud, med humor,
med långa meningar och kompakta stycken,
träffande liknelser, udda ordspråk som väl passar in
och ett lysande språk.
Vi var också överens om att det var en
Hemskt Otäck historia
som ville säga oss en massa saker,
kritik av civilisationen, av religionens inverkan kanske, av människans
icke-humanistiska sidor som verkar ta över i tider av kris och kaos
men där fanns Hopp
genom Kvinnorna och det livgivande Regnet.
//mamman

Tisdagarna med Morrie

 Innehöll väl en del
Stora Sanningar
men de presenterades ganska platt
och eftersmaken blev därför
en aning fadd.
Mer berörande var Morries långsamma
förfall, men jag kom inte
från tanken att man slagit mynt av
detta.  Trist
//mamman

Mer Bryssel

från en av alla dessa chokladaffärer,
med rinnande choklad,
dyr, dyr choklad i små vackra presentförpackningar,
brysselkex med choklad
och utan,
choklad i form av hus, gubbar
och bilar.
Skolklasser stannade i storögd förundran
med gapande munnar och längtan
i hjärtat.
//mamman

Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig

Vilken härlig titel - från nobelpristagaren
Wislawa Szymborska
Bodil Malmsten skriver underfundiga och emellanåt mycket
humoristiskt. Skrattar högt ibland på t-banan.
Men det är enkla dagboksanteckningar
och med ganska mycket irritation och gnäll
men fina bilder
somlättar upp.
//mamman

Bryssel då?

Var motsägelsefullt, uppenbart och upplevelserikt.
Fattigt och rikt
Gammalt - å så gammalt - och nytt
Ensamt och kollektivt.
Solkigt och kliniskt rent. Och så vidare.
Kostymer och dräkter, 3/4 kostymer och 1/4 dräkt
tillsammans med tiggare.
Tiggare alltid med barn i famnen -
också stora barn,
som allesammans verkade apatiska.
Vad gör belgarna med sina fattiga? Finns en socialtjänst?
//mamman

Tågresa till Bryssel

och nattåget på vägen dit
med fullstoppad väska och bokkasse
som inte fick plats.
Men vad gott jag sov,
vaggad som i - kanske - moderlivet,
eller i en jättevagga