omnia -

Bälsås rosen

Som jag inte vet vad den heter.
//cm

2011-08-21 @ 21:05:37 Permalink Rosor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bröderna Karamazov

En härlig föreställning på Stadsteatern,
med fyra skådespelare som gjorde de fyra bröderna - de fyra principerna -
som med enkla och effektiva medel - en päls för fadern och en kåpa för munken Zozima -
iklädde sig övriga roller.
Döden i form av det krossade isblocket med flera sceniska effekter gjorde också föreställningen minnesvärd
även om uppsättningen inte fördjupade sig i de fyra principerna, eller kanske uttryckt som brödernas
respektive sfär, eller dessas förhållande till varandra.
//cm

2011-08-14 @ 23:33:01 Permalink Teater Kommentarer (0) Trackbacks ()

Min Maidens blush

det vill säga Jungfruns rodnad
i Jungfrulunden
//cm

2011-08-14 @ 23:19:34 Permalink Rosor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mamma mia

Denna underbara, härliga livgivande fillm
såg jag om häromkvällen - och njöt i fulla drag - precis som första gången.
Och musiken - som jag egentligen inte haft någon särskild relation till - har fått betydelse
som
Meryl Streep The winner takes it all
eller hennes sång till dottern - så mycket smärta och vemod har inte funnits i de sångerna tidigare.
Eller Colin Firths I can still recall our last summer - hur träffar inte den nostalgins strängar och längtans
platser.
Fantastisk film.
//cm

2011-08-14 @ 22:47:06 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

Precious

Förstår inte alls storheten i denna film.
Det är för mycket av allt. En konstruktion där manus/regi samlat allt elände
och kokat en pekoralsoppa av allt.
Det är att gotta sig i människors olycka.
Det är socialporr.
Förskräckligt.
//cm

2011-08-14 @ 22:29:06 Permalink Film Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lewis resa

av PO Enquist
är en LYSANDE skildring av Lewi Pethrus, Sven Lidman
och skapandet av Pingströrelsen.
På ett inspirerande sätt väver Enquist sig själv i historien,
som en referenspunkt, och ger relif
åt historien samtidigt som Pethrus och Lidman framträder som verkliga personer
och genom denna verklighetskänsla skapar lust hos mig att veta mer, att förstå mer.
Enguists språk är också lätt, men absolut inte enkelt, så att fördjupade resonemang kan
föras in utan att berättelsen förlorar fart eller på annat sätt störs.
//cm

2011-08-14 @ 22:23:18 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sekter och hemliga sällskap i Sverige och världen

av Clas Svahn
skall enligt baksidestexten berätta om sekten, varför människan går med i den
och varför vi behöver den.
Detta gör inte boken, det är istället en genomgång av en handfull hemliga sällskap
och ett större antal sekter.
Boken förklarar inte någonting, varken sektledarens person, sektens dragningskraft
eller varför en individ ansluter sig.
En ytlig beskrivning som också är tendentiös på ett smått obehagligt vis.
//cm

2011-08-14 @ 22:08:29 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()

Gösta Berlings saga i Berättarladan

Min andra upplevelse av Gösta i Berättarladan.
Den första - för kanske 10 år sedan - var lysande ur alla aspekter.
Kan inte hjälpas att denna, årets uppsättning, jämförs med den förra
och där hamnar i betydligt underläge.
Först och främst var föreställningen på tok för lång, dialogen och händelseförloppet
saknar delar som är nödvändiga för berättelsen - så kommer Majorskan plötsligt tillbaka
och har bestämmanderätt över Ekeby utan förklaring -, likaså är tidsaspekten märkligt irrelevant - ihoptryckt ibland och helt långtråkigt utdragen ibland.
Undrar varför berättelsen skall berättas på nytt? och i en annan tappning? Vad vill man berätta?
Läste någonstans i en recension att detta är Gösta Berling ur kvinnornas synvinkel - men det stämmer inte alls, tycker jag.
Föreställningens dräkter, scenografi och dramatiska lösningar, såsom döden i bilden ovan
var dock helt lysande.
Och för att visa att Selma inte var en sagotant utan en passionerad, vildsint älskande kvinna
kommer här en bild som visar all denna storm men under ett kontrollerat yttre. Se ögonens blänk
och munnens känslosamma vinklar som bara nätt och jämt tyglas.

//cm

2011-08-14 @ 22:01:18 Permalink Teater Kommentarer (0) Trackbacks ()

Herodotos Den första globalisten

Sture Linners bok om Herodotos,
som kallats både den förste historikern och den första journalisten,
ger inte det mervärde som förväntat.
Bättre att läsa Herodotos.
Linner citerar långa stycken ur Herodotos och resonerar något kring
de valda styckena, men inte mycket mer.
//cm

2011-08-14 @ 21:48:41 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()

Drottningens kors

av Lawrence Schoonover,
om Isabella av Spanien
och Ferdinand
och enandet av Spanien.
Läst en gång i ungdomen och nu på nytt,
hittade ursprunget till bilder och till namnet.
Bilden av försoningsmötet på ön, t.ex,
eller bilden av Isabellas kärlekskval trots
resonemangsäktenskap, många barn och stor egen makt.
Mycket bra historisk roman.
//cm

2011-08-14 @ 21:40:13 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()

Rosa Brenda Colvin

Också Jönköpings rosarie 2011
//c

2011-08-09 @ 23:12:52 Permalink Rosor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kastrater

av Sven Delblanc
Intressant tema med kastraterna och att offra
- bli tvungen att offra - för konsten!
Gustav den III I Venedig med brittiske tronpretendenten Stuart
Som upplagt för en underhållande bok
men av någon anledning blir det inget av den.
En bagatell
//c

2011-08-09 @ 23:08:52 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()

Coral dawn

i Jönköpings rosarium juli -11
Utsökt
//cm

2011-08-07 @ 23:20:01 Permalink Rosor Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mitt liv

av C G Jung
har sysselsatt mig en del av sommaren.
Intressant, lärorikt och stimulerande bok
även om jag skulle velat att han förklarat sina tankar och teorier
mer. En hel del om hans inspirationskällor beskrev han,
mytologin bland annat vilket väl inte är så konstigt
men också alkemin vilket gjorde mig mycket nyfiken
- trodde att det bara handlade om guldframställning -
men så icke!
//cm

2011-08-07 @ 23:14:56 Permalink Litteratur Kommentarer (0) Trackbacks ()