Amadeus

 
 
på Dramaten
var tyvärr en besvikelse.
Den började bra, fokus på Salieri, musiken och musikerna,
mycket på gång och stuns i agerandet.
Hela första akten mycket bra,
men efter paus och framförallt det långa, låååånga slutet
hade det hela totalt tappat bort sig.
Synd på en duktig Rabaeus och idén med Salieri i förgrunden.
//c
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0