Burgers dotter

 Av nobelpristagaren och
Sara Lidmans gode vän Nadine Gordimer
var det tråkigaste jag läst på länge.
Intressant historia, en vit familjs kamp
och därmed bl.a. flera fängelsevistelser
mot det gamla segregerande systemet i
Sydafrika. Dotterns försök till flykt från detta,
En mental flykt som hon inte fullföljer.
Men så träigt, tråkigt,enfaldigt och oinspirerat berättat.
Min första - och troligtvis enda - lästa bok av författaren.
Är detta en miss i arbetet? Eller skriver hon så här?
//cm

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0