omnia

Den käre Pamuk
detta är hans första bok -
och det kanske märks, den är lite väl långrandig i meningslösa beskrivningar om vardaglighete -
men vad författaren cirklar runt och det som också är behållningen
är ändå detta liv! Vad vi gör av det. Hur vi lever det. Det vi tagit vara på när slutet är där.
Detta i en släkthistoria med tre nedslag, 1907, 1937-1939 och 1970,
farfar, far och son i ett Turkiet med omvälvningar både inom och utanför gränserna.
Dessa är inte helt uppenbara men blir därför desto trovärdigare.
Resonemangenom vad var och en gör av sitt liv handlar förstås om familj
och arbete men också om politik och livsåskådning.
Han är ändå en lysande författare, som på det stora hela bara blir bättre och bättre
- Oskuldens museum hade kanske några slängar av det långrandiga, men jag förlåter honom -
och han är mycket väl värd sitt nobelpris.
Och så är han snygg!

//cm