Mamma mia



såg jag om häromkvällen - och njöt i fulla drag - precis som första gången.
Och musiken - som jag egentligen inte haft någon särskild relation till - har fått betydelse
som
Meryl Streep The winner takes it all
eller hennes sång till dottern - så mycket smärta och vemod har inte funnits i de sångerna tidigare.
Eller Colin Firths I can still recall our last summer - hur träffar inte den nostalgins strängar och längtans
platser.
Fantastisk film.
//cm
Kommentarer
Trackback