omnia

Är äntligen läst,
efter att ha stått på vänt
sedan TV-serien gick - och när var det -
sena 70-talet? 80?
Den är rolig att läsa, förskräcklig att läsa
- särskilt när man ser att de yttre händelserna stämmer så väl.
Och så denna förskräckliga farmor Livia,
som enligt boken - och historien - inte skydde några medel för att rädda makten
till familjen. Sedan läste jag Elin Wägner
som döpte en huvudperson - en stridbar, stark men alls icke ond -
efter henne - Livia Augusta - just därför att hon var historiens mest FÖRTALADE!
Starka kvinnor förtalas - det är visst och sant -
eller  oskadliggörs genom att dö unga (ta livet av sig) eller genom att avbildas, och därmed alltid Vara, uråldrigt gamla - och därmed ofarliga. Se Selma Lagerlöf - hur ofta ser vi henne ung, trots att bilder finns,
eller för den delen Ellen Key - som alltid är urgammal, vithårig och BLID.
Men se på detta!

En Vild. Vacker. Sensuell. Ellen Key
//mamman