Den blå filmen - frihet

Denna gång - andra gången jag såg den,
med tjugo års mellanrum, kanske - upplevde jag inte
frihetstemats gestaltning
så deprimerande som förra gången.
Mer sammansatt. Den totala friheten stavas Ensamhet
En baksida som Kieslowski säkert avsett framkalla
var ensartad förra gången - jag såg bara förlusten, den dubbla,
- men det är också mycken insikt, inspiration. Plats för.
Och blå - är inte det egentligen det Himmelska Hoppets färg.
//mamman
Kommentarer
Trackback