omnia

Åtminstone så här långt
(har inte sett alla ännu),
men såg denna för några dagar sedan
för andra gången
och den är helt lysande.
Relationen mellan mor och dotter 
hade Bergman en märklig förmåga att se,
och skådespelarinsatserna är utomordentliga
(nu när den sätts upp som pjäs med 
Marie Göransson i Ingrid Bergmans roll undrar jag om hon klarar av den -
hon har inte alls den svala återhållna spelet som Ingrid Bergman
så mästerligt hanterar här).
Slutligen är fotot, bilderna, färgerna och stämningarna som dessa förmedlar
helt extra lysande.
//mamman