Things we lost in the fire


Såg filmen härom veckan med den sextonåriga sonen
och var helt tagen.
Nu när vi lätt i film och annan media gottar oss åt olika tragedier
på ett närmast makabert sätt
kommer denna film
som naturligt och ömsint skildrar en sorg
och den process som innebär
att sorgen förvisso alltid finns där
men går att leva med.
Skådespelarna är utmärkta, lysande regi och överraskande tydliga bilder.
//mamman 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0